Bilsemester i Norge

När jag lade upp lite norska vykort på Tradera noterade jag att det var fordon med på de allra flesta.
Ovan en vackert röd Opel Kapitän med vitt tak.

Obestämbar bil susar fram på vänster sida.
En svensk bilturist som återfaller i vänsterbeteende?

Gott om parkering var det förr.
Här finns inget ScandPark eller annat elände.

Morokulien, det första gemensamma landområdet sedan unionsupplösningen.
Reklan för CocaCola och tillräckligt med tidstypiska utemöbler för att göra en Blocketsäljare tårögd.

BP-macken i Skibotn.

En röd Mercedes 220 SE susar fram i sandefjord.

En buss med sydamerikansk bagagekultur.
Väskor och reservhjul på taket.

Ford Zephyr.
Min äldre bror gjorde vägarna osäkra med en likadan fast grön.

Volvo PV och Opel Rekord vid Geiranger.

Det var trevligt förr.

Nördvarning

Klicka för större storlek

Det här är en bilaga från en tidig telefonkatalog, 20-talet om jag minns rätt.
Jag hittade den när jag var ordförande i Mustangklubben och hade en Shelby GT-500 1967.
Det som drog blickarna till sig var texten Ford 428 Mill.
I Amerika var mill ett slangord för motor, något som Start & Speed plankade rakt av.
I den pionjärtidningen kunde man ofta läsa om "håriga möllor", idag ett nästan okänt begrepp.
Om man läser vidare i texten heter pappersbruket Snakeley Paper Mills, Carroll Shelby hade ju en orm (snake), Cobran som varumärke.
Slutligen ligger papperskvarnen i Loudwater och tankarna går genast till en 428 med raka rör.
Så är det att vara nörd.