På motorträffarna i Hajstorp kan jag finna fordon från hela min karriär som motorentusiast.Jag och min kompis Janne for i de yngre tonåren, som siamesiska tvillingar, runt på en
Monark Monarscoot. Som självmordspiloter körde vi full gas nedför hela Fiskalsbacken i Karlskoga för att ta 90-graderskurvan utan att släppa en millimeter på gasen.
Vi fegade ur ett antal gånger men till slut gick det. Och det gick naturligtvis åt h-vete.
Smärta och glädje på samma gång.
Smärta och glädje på samma gång.
Nuförtiden åker jag Panna-chopper, dock inte den på bilden ovan.Den på bilden är en god representant för "det svenska stuket", lång och låg.
Till Hajstorp åkte vi Volvo Duett denna gång.
Fler bilder från onsdagsträffen finns här.
Å en sån där Monark har jag haft. Det var en kompis till min pappa som mist körkortet en period. När han fått tillbaka lappen fick jag hans gamla moppe, en televerksorange. Den bar mig många mil. Till och med när jag sommarjobbade som arbetsterapeut i Åtvidaberg och for på hembesök miltals ut på landsbygden med toaförhöjningar surrade därbak. I långa uppförsbackar fick jag springa bredvid.
SvaraRaderaMånga år senare lämnade jag den på service. Verkstan knorrade om att det var svårt att hitta reservdelar... men de kunde köpa moppen för en tusenlapp. Jag ångrar väldigt mycket att jag sålde den.
Aah! En märkeskollega. Min kompis Janne kommenterade bilden på Facebook med orden:
SvaraRaderaSå vacker...och så farlig.
Till min stora glädje såg jag en Monarscooter med en ung tjej som ryttare utanför Värnamo i helgen. Det finns hopp om'et